Vem ska betala pantsättningsavgift? Förvaltaren förklarar
I bostadsrättens värld finns det en rad olika avgifter att hålla reda på, och en som ofta väcker frågor är pantsättningsavgiften. Pantsättningsavgiften är en administrativ avgift som tas ut för att täcka kostnaderna som föreningen har för att registrera lån i bostadsrättsföreningens pantsättningsregister. Den tas ut varje gång en ny pant eller ett existerande lån omförhandlas. Men vem är det egentligen som står för kostnaden när denna avgift ska betalas?
Pantsättningsavgiften betalas av den som tar lånet, det vill säga den bostadsrättsinnehavare som lämnar bostadsrätten som säkerhet för lånet. I bostadsrättsföreningens stadgar anges om föreningen har rätt att ta ut avgiften och med hur mycket.
När det kommer till avgiften dyker det ofta upp några centrala frågor: Vad är syftet med avgiften? Och hur mycket får den faktiskt uppgå till? Dessa frågeställningar är avgörande för att förstå hur avgiften fungerar och vilken inverkan den eventuellt kan ha.
Vad är skillnaden mellan pantsättningsavgift och överlåtelseavgift?
Skillnaden mellan pantsättningsavgift och överlåtelseavgift ligger i deras syften och vad de avser. Det är köparen av bostadsrätten som betalar pantsättningsavgiften, eftersom det är denne som tar ett lån och använder bostadsrätten som säkerhet.
Överlåtelseavgiften är en annan avgift som också tas ut vid överlåtelse av bostadsrätten från en säljare till en köpare. Överlåtelseavgiften täcker kostnaderna för föreningens administrativa arbete i samband med bytet av ägare. Det är vanligtvis köparen som betalar överlåtelseavgiften, men även säljaren kan vara ansvarig i vissa fall. Det framgår i föreningens stadgar vem som ska betala avgiften. Storleken på överlåtelseavgiften kan variera mellan olika föreningar men brukar vara upp till 2,5% av prisbasbeloppet.
Sammanfattningsvis kan man säga att pantsättningsavgiften är en avgift som tas ut vid registrering av lån i bostadsrättsföreningens pantsättningsregister, medan överlåtelseavgiften är en avgift som tas ut vid överlåtelse av bostadsrätten. Detaljer kring storleken på dessa avgifter samt vem som står för kostnaden framgår av föreningens stadgar.
Vad är syftet med att ta ut en pantsättningsavgift?
Syftet med att ta ut pantsättningsavgiften är att föreningen ska få ersättning för sitt arbete med att administrera pantsättningshandlingen och registreringen av pantsättningen i föreningens lägenhetsregister.
Pantsättningsavgiften är en engångsavgift som tas ut av den som tar lånet och pantsätter sin bostadsrätt. Genom att ta ut denna avgift kan föreningen täcka kostnaderna för att utföra nödvändiga administrativa uppgifter i samband med pantsättningen, såsom att hantera och arkivera dokument, uppdatera register och kommunicera med långivaren.
Avgiftens storlek kan variera mellan olika föreningar och kan vara upp till ett visst procentuellt belopp av prisbasbeloppet, eller i vissa fall ett fast belopp i kronor. För att föreningen ska ha rätt att ta ut denna avgift av medlemmarna ska det anges i föreningens stadgar, att de tar ut avgiften samt med hur mycket avgiften tas ut.
När en bostadsrättsinnehavare belånar sin bostadsrätt, tillkommer pantsättningsavgiften som en ytterligare kostnad. Denna avgift är inte detsamma som själva räntekostnaden för lånet. Istället avser den att täcka föreningens administrativa kostnader kopplade till pantsättningen.
Det är värdefullt att notera att varje enskilt lån medför en egen pantsättningsavgift. Så, om du skulle välja att dela upp ditt lån i två skilda delar med olika löptider, innebär det att två separata pantsättningsavgifter tas ut. Dessutom gäller inte avgiften enbart vid köptillfället. Om du senare beslutar att ta ett nytt lån med din bostadsrätt som säkerhet, tillkommer återigen en pantsättningsavgift.
Finns det några gränser eller tak för hur mycket en pantsättningsavgift får vara?
Det finns inga specifika lagstadgade gränser eller tak för hur mycket en pantsättningsavgift får vara för en bostadsrätt. Detta innebär att det i princip är upp till varje bostadsrättsförening att själva bestämma och sätta avgiften för pantsättningar.
Storleken på pantsättningsavgiften kan variera mellan olika bostadsrättsföreningar och det är därför viktigt att läsa föreningens stadgar eller prata med föreningen för att få information om vad den specifika avgiften är. Avgiften kan vara en fast summa eller vara baserad på procentuell grund, exempelvis i förhållande till prisbasbeloppet. Det förekommer också att vissa föreningar inte tar ut någon pantsättningsavgift.
Sammanfattningsvis, när det kommer till frågan om vem som ska betala pantsättningsavgiften, står svaret klart: det är låntagaren, eller bostadsrättsinnehavaren, som står för denna kostnad. Medan avgiften kan verka som en liten detalj i den stora bilden av bostadsrättsägande, är det viktigt att vara medveten om att om det står angivet i stadgarna så har föreningen rätt att ta ut avgiften, och att det är en avgift per lån.
Läs mer om Att tänka på vid överlåtelse