Vad räknas som störning i bostadsrätt? Regler och lösningar

En störning i en bostadsrätt är ett ljud, lukter eller beteenden som upprepade gånger stör grannarnas möjlighet till lugn och ro.

I den här artikeln går vi igenom vanliga typer av störningar, hur tidpunkten påverkar bedömningen, om husdjur kan utgöra en störning och vad föreningen kan göra om problem uppstår. Vi avslutar med praktiska råd om vad du kan göra om du blir störd men föreningen inte agerar.

Vilka typer av ljud räknas som störningar i en bostadsrätt?

I en bostadsrättsförening finns ofta tydliga regler för vilka typer av ljud som räknas som störande. Dessa regler är baserade på vad som allmänt anses rimligt i boendemiljöer. Generellt sett gäller att ljud som påverkar grannarnas vardag och som upplevs som påfrestande kan betraktas som störande. Vanliga exempel inkluderar hög musik, ljud från TV, skrällande eller hårda möbler som dras på golvet, och samtal eller skratt som håller på länge och hörs genom väggar och tak.

Ljudet behöver dock inte vara högt för att klassas som störande. Även ett relativt lågt ljud kan anses störande om det pågår under längre tid eller är väldigt upprepande. Detta kan exempelvis vara fallet med återkommande festande, spelande av musik eller höga röster som hörs in i nattens timmar. Föräldrar med småbarn kan också uppleva att barnens skrik och lek orsakar klagomål från grannar, och även om detta ofta är förståeligt kan det vara en källa till missnöje om det sker ofta eller under sena timmar.

För att avgöra om ett ljud är störande ser bostadsrättsföreningar oftast till om ljudet överstiger vad som anses vara "normala levnadsljud". Tillfälliga höga ljud, som en fest då och då, ses ofta som mer acceptabelt än ständigt återkommande ljud.

Hur påverkar tiden på dygnet bedömningen av störningar i en bostadsrätt?

Tiden på dygnet spelar en stor roll när det gäller bedömningen av störningar i en bostadsrätt. Det är vanligt att föreningar har regler som specificerar att ljudnivån ska hållas låg under så kallade "tysta timmar", ofta från 22:00 på kvällen till 07:00 på morgonen. Under dessa tider förväntas boende undvika höga ljud som kan störa grannarnas sömn och vila.

Många bostadsrättsföreningar är förstående inför att vissa ljud är oundvikliga, men störningar på natten väcker ofta fler klagomål. Exempelvis är det mycket vanligare att grannar reagerar negativt på ljud från musik, fester eller barn som leker intensivt sent på kvällen än om samma ljud skulle förekomma på eftermiddagen. Detta beror på att majoriteten av de boende behöver lugn och ro för att få en god natts sömn.

Det är också bra att tänka på att vissa ljud, som till exempel renoveringsarbeten, ofta får ske under bestämda tider. I många föreningar är renovering förbjuden tidigt på morgonen och sent på kvällen, och ibland även på helger, för att minska risken för att grannar upplever det som störande.

Kan husdjur orsaka störningar i en bostadsrätt och hur bedöms det?

Husdjur kan absolut vara en källa till störningar i bostadsrättsföreningar, även om många boende har förståelse för att husdjur är en del av mångas vardag. Vanliga exempel på störningar från husdjur är hundar som skäller mycket, särskilt om skällandet pågår under längre perioder eller på kvällen och natten. Även katter som rör sig fritt i trapphus eller gemensamma utrymmen kan upplevas som störande av vissa medlemmar, särskilt om det finns allergiker eller boende som är rädda för djur.

Bedömningen av om ett husdjur är störande eller inte baseras ofta på omfattningen och frekvensen av störningen. Om en hund skäller varje dag och väcker grannarna tidigt på morgonen eller på natten, kan det ses som en återkommande störning. Däremot tolereras tillfälliga ljud från husdjur oftare, eftersom dessa situationer ses som en naturlig del av boendet.

Föreningar hanterar husdjursrelaterade störningar genom att påminna djurägare om deras ansvar att visa hänsyn. Om störningarna är allvarliga eller återkommande kan föreningen i vissa fall ge en formell varning till djurägaren och föreslå åtgärder som kan minska ljudnivån.

Vilka steg kan en bostadsrättsförening ta vid klagomål om störningar?

Om ett klagomål om störningar inkommer till föreningens styrelse, är det vanligt att styrelsen börjar med att prata med den berörda bostadsrättshavaren. Det initiala målet är att lösa problemet på ett smidigt sätt, exempelvis genom att be om ökad hänsyn eller diskutera konkreta lösningar som kan minska störningarna.

Om störningarna fortsätter trots muntliga påpekanden, kan styrelsen utfärda en formell varning, där den boende får veta att fortsatta störningar kan leda till vidare åtgärder. Föreningen kan också välja att utfärda en rättelseanmaning, som är en formell uppmaning om att omedelbart sluta med det störande beteendet.

En förening kan också ta hjälp av Hyresnämnden om störningarna är allvarliga och inte upphör. Hyresnämnden fungerar som en mellanhand och kan ge beslut i situationer där det krävs en rättslig bedömning, exempelvis om en eventuell uppsägning av bostadsrätten.

Hur hanteras upprepade störningar i en bostadsrätt enligt bostadsrättslagen?

Enligt bostadsrättslagen har föreningen rätt att agera om en medlem orsakar upprepade störningar som påverkar andra boende negativt. Om en bostadsrättsinnehavare efter upprepade klagomål och rättelseanmaningar fortsätter att störa grannarna kan styrelsen välja att säga upp medlemmens nyttjanderätt. Detta innebär i praktiken att personen förlorar rätten att bo kvar i bostaden.

Innan en uppsägning kan verkställas måste styrelsen dock säkerställa att alla formella steg har följts, inklusive att klagomål har framförts, att en rättelseanmaning har utfärdats, och att medlemmen haft möjlighet att rätta till problemet. Om situationen når tingsrätten för en rättslig prövning, kan nämnden bekräfta eller neka föreningens beslut.

Detta gör att processen kring upprepade störningar är lång, och föreningen prioriterar oftast att lösa problemet på andra sätt innan uppsägning blir aktuellt.

Vad ska man göra om grannen stör och bostadsrättsföreningen inte agerar?

Om en boende upplever störningar men föreningen inte vidtar några åtgärder, finns det andra vägar att gå. Först och främst kan den som upplever störningen själv ta upp problemet direkt med grannen. I många fall är personen som stör omedveten om problemet, och en vänlig och tydlig kommunikation kan lösa situationen.

Om detta inte fungerar, kan den som störs skriva ner tider och datum för störningarna och föra en logg. Denna dokumentation kan lämnas till styrelsen som underlag för att visa hur problemet ser ut i praktiken.

Skulle föreningen fortfarande inte agera, kan man kontakta Hyresnämnden direkt och beskriva situationen. Hyresnämnden kan erbjuda vägledning och kan även kalla till ett möte för att medla mellan parterna om det finns tillräcklig grund för en rättslig process. Detta är dock ofta en sista utväg, och de flesta föreningar tar vanligtvis klagomål om störningar på stort allvar.